Aktuellt/deb. och Vänerinformation.
http://hedmark.miljostatus.no/msf_themepage.aspx?m=4582
http://www.ostlendingen.no/nyheter/trysil-engerdal/na-kommer-laksen-til-trysil-1.6780723
Försök med utsättning av
ettårig smolt 2003 - 2005
Elforsk rapport 11:21
Lars Hedman mars 2011
Försök med utsättningar av
ettårig smolt 2003 - 2005
Elforsk rapport 11:21
Lars Hedman mars 2011
ELFORSK
Förord
Bakgrunden till projektet ”Ettårig smolt 2003-2005” var att den expanderande
matfiskodlingen medfört en utveckling av fiskfodret med bl.a. ökat
energiinnehåll som följd. För kompensationsodlingen av laxfisk, som är
beroende av samma foder, innebär detta att individtillväxten ökat på senare
år. Även den tekniska utvecklingen med datorstyrda utfodringssystem och
tråg med större volym har bidragit till den ökade tillväxten. Detta leder till att
en andel av de laxungar som föds upp i vissa kompensationsodlingar blir
utvandringsfärdiga (smoltifierar) redan som ettåriga. Syftet med projektet
”Ettårig smolt 2003-2005” var att belysa de för- respektive nackdelar en
övergång till utsättning av ettårig smolt skulle medföra.
Lars Hedman vid Bergeforsens laxodling, Vattenfall Service Nord AB var
projektledare. Projektet finansierades av vattenkraftföretagen.
Ett stort tack till Richard Holmgren, Vattenfall, Johan Tielman, E.ON, Sigvard
Uppman, Fortum, Kenneth Karlsson, Statkraft, Göran Nennefors,
Vattenregleringsföretagen och Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi för
värdefulla synpunkter på rapporten.
Sedan 2009 pågår ett annat forskningsprojekt: ”Funktionella metoder för
odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt”. Det övergripande målet med
det forskningsprojektet är att undersöka möjligheterna att producera laxsmolt
i kompensationsodling med högre kvalitet och ökad överlevnad i havet. Det
genomförs i samverkan mellan vattenkraftproducenter, Fiskeriverket,
Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet.
Sara Sandberg
Programområde Vattenkraft
ELFORSK
Sammanfattning
Det sätt som används idag att utvärdera försöksutsättningar och även hela
kompensationsutsättningen, är Carlinmärkning. Visst finns det ett intresse att
fortsätta med en metod som man startade med på 50-talet. En lång serie av
märkningar är naturligtvis oerhört värdefull. Men Carlinmärkning är absolut
en orättvis metod då man vill titta på hur ettårig smolt fungerar.
Hur som helst visar de märkningar som vi gjorde under försöksåren 2003 –
2005, att ettårig smolt inte är något sämre än tvåårig smolt. Återfångsterna
visar i stället att båda skulle vara lika dåliga. Resultaten av märkningarna ger
intrycket att ingen av utsättningarna fungerar. Det finns däremot andra
tecken som visar att utsättningarna går mycket bra och är minst lika bra som
för de traditionella tvååriga utsättningarna.
Utsättningar av ettårig smolt startade i Indalsälven 2003 och har sedan
fortsatt. Andelen ettåringar har bara ökat och om det inte fungerat skulle det
garanterat ha visat sig på återvandringen till älven. Idag visar istället
avelsfisket det motsatta.
Ettårig smolt ses idag av många som något negativt och manipulerande, men
det borde istället ses som ett tecken på att vi gör ett bra arbete och att vi har
lyckats.
ELFORSK
Summary
We use Carlin-tags today to see if fish survive after releasing them from our
fish farms. The method started in the 50´s. It is of great importance to have
long series of data, but carlintagging is an unfair method if you want to
monitor one year old smolt.
However, the tagging we did 2003 – 2005 shows that one year old smolt is
not worse than a two year old smolt. The result from the tagging gives the
impression that none of the fish stocking works. However, there are other
indicators showing that the fish stocking with one year old smolt is at least
equally good as stocking two year old smolts.
The release of one year old smolt started in the river Indalsälven 2003 and we
still do it. The proportion of one year old grows and if it had not worked, that
would have been discovered in the river. Today we can see the opposite.
Using one year old smolt in fish stocking is today among many people seen as
something negative and manipulating. We should instead see it as an
indicator for a good job and success in the fish hatcheries.
ELFORSK
Innehåll
1 Historik 1
2 Förnyelse 2
3 Ettårig smolt 3
4 Projekt 5
5 Resultat 7
6 Andra bevis 9
7 Smoltkontroll 10
8 Carlinmärkning 12
9 Kritik 14
10 Ekonomi 15
11 Kvalité 16
12 Framtid 17
ELFORSK
1
1 Historik
När kompensationsodlingen startade på allvar i Sverige i början på 50-talet valde
man, eller ansåg man, att all fisk skulle sättas ut som tvåårig. Kanske mycket för
att de efter två års uppfödning nått den vikt som en naturlig smolt hade i älven.
Det foder som användes på den tiden tillverkades ofta på odlingen och var
kanske inte helt anpassat för fiskuppfödning. Erfarenheter och utveckling gjorde
att fodret förbättrades in på 60-talet. Det var trots allt problematiskt att hela
tiden tillverka fodret och därför började torrfoder införas på 70-talet.
Vid starten var medelvikterna på ensomrig lax, dvs. efter en sommar i odling,
bara drygt ett gram och sedan steg de långsamt under 60-, 70-, 80- och 90-
talet. Så sent som 2000 låg medelvikten på ensomrig lax vid Bergeforsens
Laxodling på ca 5 gram. In på 2000-talet skedde sedan en stor förändring på
tillväxten och medelvikterna ökade kraftigt. Hösten 2009 var medelvikten på den
ensomriga laxen 22 gram.
Tabell 1 Medelvikt på ettårig lax vid Bergeforsens Laxodling 1990 - 2009
0
5
10
15
20
25
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
gram
ELFORSK
2
2 Förnyelse
Eftersom den stora utbyggnaden av kompensationsodlingarna i Sverige skedde
på 50-talet stod också många av anläggningarna inför en förnyelse i slutet på
1990-talet. Efter 50 års odlande hade inte så stora förändringar skett mer än på
fodret. Uppfödningen gjordes på samma sätt och med i stort sätt samma teknik.
När uppfödning av konsumtionsfisk startade på allvar tog utvecklingen fart på
allvar. Nya idéer och ny teknik togs fram som sedan även kunde utnyttjas av oss.
I Bergeforsen byggdes en ny smolthall år 2000. En del av den nya tekniken
kunde användas där.
Eftersom all odling nu kunde göras inomhus behövde inte fisken flyttas ut på
våren och tas in på hösten, alltså mindre hantering. När fisken hanterades
gjordes det med fiskpumpar istället för att de tidigare håvats. Inomhusmiljön var
också lugnare för fisken, inga predatorer och starkt solljus. Foderrobotar som
kunde styra utfodringen på ett helt annat sätt och som tog hänsyn till
vattentemperatur, syrgashalt, medelvikt osv. En ny typ av tråg, djupa tråg, där
fisken kunde tillgodogöra sig fodret bättre. De djupa trågen gjorde också att
fisken kunde ”gömma sig” på ett helt annat sätt och de kände sig lugnare.
Då fisken utsattes för mindre stress fick den också färre sjukdomar och därför
behövde färre behandlingar göras.
Mindre foderspill och färre behandlingar gav också en bättre yttre miljö med
mindre utsläpp av näringssalter och kemikalier.
Odlingsvolymerna blev avsevärt mycket större vilket gjorde att också
besättningstätheterna kunde hållas nere.
Kraven från konsumtionsodlarna på fodertillverkarna ökade också. Man ville ha
ett foder som på kortaste möjliga tid kunde producera en slaktfärdig fisk.
Eftersom vi är små, alltså har förhållandevis låg foderförbrukning, var vi tvungna
att köpa det foder som fanns på marknaden. Näringsinnehåll och kvalité
förbättrades, vilket också kom vår fisk tillgodo.
Om det är klimatförändringar skall var osagt, men vattentemperaturerna är idag
högre speciellt under hösten. Tillsammans med temperaturen och ingen
hantering på hösten har tillväxtperioden förlängts rejält.
Tillsammans ger alla dessa faktorer att fisken trivs mycket bättre, äter bättre och
självfallet växer bättre.
ELFORSK
3
Torneälven
0
20
40
60
80
100
1 2 3 4 5
Ångermanälven
0
20
40
60
80
100
1 2 3 4 5
Dalälven
0
20
40
60
80
100
1 2 3 4 5
Utsatt laxsmolt i Östersjön 2004
Land ettårig tvåårig
Sverige 4,6% 95,4%
Finland 4,7% 95,3%
Lettland 93,5% 6,5%
Polen 73,4% 26,6%
Ryssland 41,2% 58,8%
Estland 70,8% 29,2%
Danmark 100,0% 0,0%
Totalt 27,8% 72,2%
3 Ettårig smolt
En lax föds i sin hemälv och lever i sötvatten ett antal år fram till den nått en viss
ålder/storlek. När vattentemperaturen stiger och ljuset ökar på våren förvandlas
den till en smolt. Man säger att den smoltifierar. Den förvandlas till en silverblank
lax som vill lämna sin älv och vandra ut i havet.
Detta tar lite olika lång tid beroende på i vilken älv den är född. En lax född i vår
sydligaste älv, Mörrumsån, behöver naturligtvis mycket kortare tid på dig att nå
den storleken, än den som är född i Torneälven.
Tabell 2 En jämförelse på åldersfördelning av utvandrande naturlig smolt mellan
tre norrlandsälvar. (
Alm, G. 1934. Salmon in the Baltic precincts. Rapp. et Proc.-Verb. Cons. Perm. Int. pour l'Explor. de la Mer. Vol. XCII: 1-63.
)Man vet att idag vandrar de flesta smolten naturligt ut som ettåriga i Mörrumsån
och man vet också att ettårig smolt vandrar ut naturligt ända upp till Dalälven.
Ettårig smolt är alltså inte något ovanligt i naturen.
Ettårig smolt är heller ingen ny företeelse för kompensationsodlingar. I
Indalsälven startade försök med utsättning av
ettårig smolt redan 1965. Då med avsikt att
försöka förkorta tiden i odling för fisken, man
hade stora problem med sjukdomar. Detta
visade sig vara möjligt, men endast om man
gjorde en del av uppfödningen i uppvärmt
vatten. Därför avslutades försöket 1979. I
Dalälven startade utsättningar av ettårig smolt
redan på 90-talet. En sammanställning av alla
Stirr Smolt
ELFORSK
4
utsättningarna av laxsmolt i Östersjön visar att redan 2004 sattes nästan 30 %
av all fisk ut som ettåringar och andelen torde inte vara mindre idag.
ELFORSK
5
0
5
10
15
20
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Tabell 3 Viktökning från ensomrig till
tvåsomrig 1990 – 2002.
4 Projekt
Normalt ökar laxen sin vikt 10X, från ensomrig till tvåsomrig i odlingen. Efter
förnyelsen ökade de nu istället sin vikt med 20X. De ökade vikterna på ensomrig
tillsammans med en ytterligare viktökning på 20 X gjorde att den tvååriga
smolten började bli mycket stor. Vi
noterade också i början på 2000-talet att
den ettåriga laxen smoltifierade i
bassängerna under sin andra sommar,
alltså att laxen blev silverblank med
svarta fenor och började vandra
medströms. Vi förvånades över detta då
vi efter tidigare erfarenheter ansett det
omöjlighet på vår breddgrad om vi inte
värmde vattnet eller på något annat sätt
förändrade fiskens förhållande från de
naturliga. Vi började också få problem
med fisk som hoppade över trågkanterna
och hade mer problem med svamp och
parasiter.
Problemet, eller fenomenet, visades för
Fiskeriverket under sommaren 2002 och
gemensamt kunde vi konstatera att laxen
visade alla de tecken som karakteriserar en smolt.
•
Silverblank•
> 13 cm•
Svarta fenor•
Följer strömmenTillsammans med Fiskeriverket utarbetades ett projektförslag som lämnades till
Elforsk våren 2003, vilket resulterade i projekt nr 1600.
ELFORSK
6
224 373
205 652
291 564
128 790
115 363
58 585
0
100 000
200 000
300 000
400 000
2004 2005 2006
1-årig 2-årig
I projektförslaget ingick att under tre år, 2003 – 2005, sätta ut ettårig laxsmolt
och att carlinmärka 2 000 st utöver den ordinarie märkningen som angetts i
vattendomen.
Delrapporter skulle skrivas under projektets gång och slutrapporteras tidigast
2009.
En sortering hade redan gjorts hösten 2002 där
de största fiskarna sorterades ut för utsättning
följande vår. Storleken på vilka som kunde
smoltifiera togs från Dalälven, där erfarenhet
fanns sedan många år.
Under försöksåren var andelen stora
1 följande:•
2003 – 36 %•
2004 – 18 %•
2005 – 58 %Detta blev också den andel ettåriga smolt som sattes ut av hela utsättningen.
Övriga sattes ut som tvååriga smolt. Det verkliga antalet utsatta fiskar var
följande:
•
2003 – 115 363 st•
2004 – 58 585 st•
2005 – 224 373 stTillsammans blev andelen ettåriga och tvåriga följande under projektåren.
Utsättningsskyldigheten på lax i Indalsälven är 320 000 st utvandringsfärdiga
smolt.
1 Med andelen stora avses de fiskar som hade nått en sådan storlek under första året att
de förväntas bli smolt kommande vår som ettåriga.
ELFORSK
7
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
%
Luleälven Ume/Vindelälven Ångermanälven Indalsälven Dalälven
1,70%
0,90%
0,50%
3,38%
1,25%
0,45%
0,00%
0,50%
1,00%
1,50%
2,00%
2,50%
3,00%
3,50%
4,00%
2003 2004 2005
1-årig 2-årig
5 Resultat
Idag baseras alla resultat på hur kompensationsodling fungerar på
Carlinmärkesåterfångster, så även i detta projekt. Tyvärr har återfångsterna de
senaste åren sjunkit drastiskt och ligger idag under 1 % på alla norrlandsälvar.
Detta skulle ju naturligtvis vara ett tecken på att utsättningarna går sämre men
vi vet också att felkällorna är många.
Tittar man på resultatet på de tre försöksåren så är det precis då som
återfångsterna minskat kraftigt. Då inte bara för att vi satt ut ettårig smolt i
Indalsälven, utan i alla älvar, som diagrammet ovan visar.
Jämför man utsättningsår på tvåårig och ettårig smolt ger den tvåriga bättre
återfångster de två första åren men det tredje är ettårig bättre.
Återfångster av Carlinmärkt lax 2000 - 2009
ELFORSK
8
1,70%
0,90%
0,50%
1,25%
0,45% 0,55%
0,00%
0,50%
1,00%
1,50%
2,00%
2,50%
3,00%
3,50%
4,00%
2003 2004 2005
1-årig 2-årig
Utättningsåret är givetvis viktigt. Den miljö de möter, som vattentemperatur och
födotillgång i havet, vid utsättningen är säkert det som påverkar den fortsatta
överlevnaden på smolten mest. Nu sätts inte den ettåriga ut samtidigt som den
tvååriga, utan 3-4 veckor senare, så förhållandena är inte exakt lika.
Tittar man istället på årgång, alltså laxar födda samma år men utsatt som etteller
tvåårig ger de ettåriga ett litet bättre resultat även om båda åldrarna har
låga återfångster.
Jämför man resultaten skulle man kunna säga att ettårig smolt inte fungerar
sämre än tvåårig. Men man skulle även kunna säga att ingen av utsättningarna
fungerar med så dåliga återfångster.
ELFORSK
9
6 Andra bevis
Bortser man från märkningsresultaten fick vi senare ett annat tecken på att
utsättningar av ettårig smolt fungerar. All utsättning av fisk i Östersjön skall
fr.o.m. 2004 vara fettfeneklippt. Vi fick dispens i Bergeforsen från utsättning av
tvåårig smolt de året, så endast ettårig smolt var fenklippt vid utsättningarna
2004. Följande år, 2005, var både ett- och tvåårig smolt fenklippta.
Året därpå, 2006, genomfördes en kontroll hur bra fenklippningen var genomförd
bland våra avelsfiskar. Det visade sig att 109 st av 208 st laxar var fenklippta,
dvs. 52,4 %. Av 104 st honor var 15,3 % klippta och av de 104 st hanarna var
hela 86,1 % fenklippta. När sedan medelvikterna var 10,2 kg resp. 5,8 kg, så
måste man anta att laxarna hade varit två år eller mer i havet. Eventuellt kunde
någon mindre hane med bra tillväxt ha kommit tillbaka efter ett år. Av de laxar
som varit ute i havet två år eller mer och var fenklippta fanns bara ettårig smolt,
utsatt 2004. Alltså måste alla fenklippta avelsfiskar vara ettåriga smolt. När vi då
också vet att vi 2004 bara satte ut 36 % av hela utsättningsskyldigheten som
ettåriga. Plus alla tidigare årgångar som var kvar i havet och icke var fenklippta
också kunde finnas med bland dessa avelsfiskar. Är då andelen över 50 % måste
man säga att det är ett förträffligt resultat.
Laxhane och laxhona från aveln 2006. Fenklippta och över 90 cm. Måste vara utsatta som ettårig
smolt 2004.
Detta tyder på att de klarat sig mycket bra och tillväxten måste ha varit mycket
bra.
Sedan 2007 fenklipps inte ettårig lax i Ångermanälven. Återfångsterna av fiskar
med fettfena i avelsfisket ökar hela tiden och 2009 var andelen 33 %. När man
sedan vet att ettårig smolt måste vara ute minst två år i havet innan de vandrar
åter för lek (förutom grilse) och man vet att andelen ettåriga var 30 % 2007
måste man även här säga att den ettåriga hävdar sig väl.
Vi har fortsatt med utsättningar av ettårig smolt i Indalsälven efter projektets
avslut. Andelen utsatta ettåringar har bara ökat och i år 2010 sattes all lax ut
som ettårig smolt. Efter åtta års utsättningar finns det inget som visar att
laxåtervandringen skulle ha minskat i Indalsälven. Utan snarare tvärtom.
Dalälven, som gjort utsättningar under ännu längre tid, där visar det heller inte
på någon nedgång. Visst finns det andra faktorer som påverkar återvandringen,
som minskat fiske, men sätts över 50 % av laxen ut som ettårig smolt och de
inte skulle överleva borde det synas i återvandringen till hemälven.
ELFORSK
10
Vild
Ettårig
Tvåårig
7 Smoltkontroll
Varje år genomför Fiskeriverket en kontroll av de fiskar som skall sättas ut som
smolt kommande vår. Detta sker i samband med carlinmärkningen.
Man använder sig av dessa parametrar:
•
Längd•
Vikt•
Konditionsfaktor•
Fenskador•
KönsmognaParametrar Vild 1-årig 2-årig
Längd 120-150 mm 130-200 130-300
Vikt 15-30 g 25-50 g 40-320 g
Konditionsfaktor 0,65 - 0,85 0,75 - 1,05 0,9 - 3,0
Från och med 2010 har man även infört smoltifieringsgrad. Dessa olika
parametrar skall om möjligt vara så lika
en vild smolt som möjligt. Tittar man på
resultaten från dessa kontroller är det
lätt att konstatera att en ettårig smolt
på alla punkter är mer naturlik än en
tvåårig. Där längd, vikt och
konditionsfaktor visserligen är högre för
den ettåriga än för en vild smolt, men är
mycket mer naturlik än en tvåårig.
Även när det gäller fenskador är
resultaten bättre för den ettåriga.
Könsmogna hanar förekommer ibland på
ettåriga men det är
väldigt sällsynt. Andelen könsmogna
hanar bland tvååriga kan vissa år vara över 30 %.
Konditionsfaktorn är också mycket lägre för ettårig än för tvåårig och därför mer
naturlik. Och tittar man slutligen på utseendet är vild och ettårig smolt väldigt
lika medan den tvååriga är både för stor och fet.
Vid smoltkontrollen 2010 var en av de märkta tvååriga fiskarna 355 mm, vägde
535 gram och hade en konditonsfaktor på 3,23.
Alltså så långt från en naturlig smolt man kan komma.
ELFORSK
11
I den nya kontroll som gjordes 2010, smoltifieringsgrad, används följande
kriterier.
S1. Smolt, silvrig, mörk rygg
S2. Smolt med diffusa stirrfläckar
S3. Med tydliga stirrfläckar, mörka fenkanter
(Marcus Bryntesson, Fiskeriverket 2010)
Kontrollen gjordes bara på ettårig smolt. Resultatet visade att det inte är något
problem med ettårig smolt vid en okulär besiktning. Totalt låg 88,9 % i S1 och
9,7 % i S2. Alltså endast 1,4 % kunde klassas som icke smolt. Detta fina resultat
skulle inte fås om man tittade på tvåårig smolt.
ELFORSK
12
8 Carlinmärkning
Carlinmärkning känns idag som en ålderdomlig märkningsmetod och inte alls en
rättvis bedömning för hur hela kompensationen fungerar. Det känns också
orättvis när man skall jämföra ettårig och tvåårig smolt. Det ingrepp som görs
vid märkningen måste absolut vara mer negativt för en liten fisk än för en stor.
Tittar man sedan på de problem vi har noterat vid våra märkningar måste
resultaten definitivt vara till nackdel för ettårig smolt.
Första året gjordes märkningarna så sent som möjligt, i månadsskiftet maj/juni,
mot normalt i mars/april. Detta för att fisken skulle vara så stor som möjligt.
Detta visade sig inte vara så lyckat då de var oerhört känsliga när de bedövades
och ingreppet gav stora skador då de redan hade smoltifierat.
Någon vecka efter märkningen, medan de ännu var kvar i odlingen började en
del att dö. Vi fick en ny typ av skada som vi inte noterat tidigare på tvåårig
smolt.
Märket hade orsakat en urgröpning i kroppen ända mot ryggraden. Vi gjorde
sedan märkningarna tidigare, i mars/april, när den tvååriga normalt märks. Det
gick bättre ur hanteringssynpunkt men den nya typen av skada fortsatte.
ELFORSK
13
Den typen av skada har sedan minskat men istället har en annan typ dykt upp.
Nu skapar märket stora sår vid infästningen och till slut eroderar hela märket
bort. Även den här skadan är unik för ettårig smolt.
Vad som orsakat de olika typerna av skador har vi inte kunnat konstatera men
det har definitivt varit till nackdel för resultaten på utsättningar av ettårig smolt
då det är dessa som har varit mest drabbade.
Det är också tveksamt hur återfångstrapporteringen fungerar. Det kan noteras
att intresset bland sportfiskarna har avtagit och hur det är bland yrkesfiskarna
vet jag inte. Det finns garanterat ett stort mörkertal.
Carlinmärkning är ingen bra metod när man skall utvärdera hur ettårig smolt
fungerar.
På bilden syns en fångad vuxen lax med Carlin-märket kvar, utan några skador.
Foto: Fiskeriförsöksstationen Älvkarleby.
ELFORSK
14
9 Kritik
Kompensationsodlingarna får ofta kritik att vi föder upp en fisk som inte klarar
sig i naturen. Naturligtvis kommer vi aldrig att kunna jämföra en odlad smolt
med en vild, men målsättningen är att komma så nära som möjligt.
Den kritik vi ofta möter är att den är för stor, fet och att den inte kan simma.
Mycket av detta är givetvis helt riktigt. Dagens tvååriga smolt är alldeles för stor
och blir också alldeles för fet.
Man föreslår att vi istället skall använda oss av ett ”sämre” foder. Ett foder som
vi använde oss av innan kvalitén höjdes. Att minska utfodringen är ett annat
förslag. Kritik framförs också mot de djupa trågen och att vi skulle gå tillbaka till
de gamla grunda trågtyperna.
För mig känns det som att inte försöka driva verksamheten framåt. Utan istället
ska vi ständigt försöka förbättra oss tills vi kan ta fram en så bra smolt som
möjligt. Visst kan vi göra något som blir fel, men då ändrar vi oss, men att säga
att allt var bättre tidigare känns ännu mer fel.
Ett annat argument mot utsättningar av ettårig smolt är att det är onaturligt och
att det skulle vara manipulering. Det framstår också som konstigt för mig då vi
vet att det naturligt förekommer. Vi vet ju att fisken strävar efter att hitta den
bästa platsen i älven där den kan hitta så mycket mat som möjligt så att den kan
växa sig stor och vandra ut ur älven. Den väljer inte att stanna kvar i älven bara
för att den inte nått en viss ålder.
Här gäller den enkla formeln:
Bra klimat + God näringstillgång + God uppväxtmiljö = Ettårig smolt
Är det bara tillräckligt varmt i vattnet under tillräckligt lång period och att fisken
har en bra miljö med tillräckligt med mat, så blir den smolt efter ett år. Både i
naturen och i odling. Den första parametern kan vi inte göra så mycket åt men
tydligen börjar vi idag uppfylla de två senare kraven i våra odlingar.
Det är också konstigt att de som kritiserar oss för en för stor smolt också är emot
ettårig smolt.
ELFORSK
15
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
10 Ekonomi
Ekonomin anses av många vara motivet till ettårig smolt. Att vi forcerar fram vår
smolt så att vi skall kunna minska våra kostnader. Att ekonomin skulle gå före
kvalitén på fisken. Givetvis minskar foderkostnaderna en del om man bara
behöver föda upp fisken till 35 gram än att den skall väga över 200 gram. Men
det är trots allt marginellt i den totala kostnaden. Att producera ettårig smolt
medför istället mer arbete, med sorteringar, vilket betyder högre
arbetskostnader.
Den stora vinsten man kan göra är att minska byggnadernas storlek, alltså
minska investeringskostnaderna. En odling med mer en halverad totalproduktion
kräver en till ytan avsevärt mindre anläggning.
Om en helt ny anläggning byggdes idag och en stor andel ettårig smolt skulle
produceras, skulle givetvis investeringskostnaden bli mindre. Men idag har de
flesta odlingarna förnyats och vi har nya anläggningar.
Bergeforsens Laxodling har ett odlingstillstånd på 66 ton. Sedan 1980 har
produktionen som mest varit ca 50 ton (gul linje) och 2009 stannade den på
37 ton. Ettårig smolt har satts sedan 2003 och om inte detta hade gjorts hade
produktionen varit minst 90 ton (röd linje), eftersom fisken idag blir så stor som
tvåårig. Vi hade inte klarat vårt miljötillstånd och kanske tvingats bygga ut eller
så hade vi tvingats ge fisken en betydligt sämre miljö. En halverad
totalproduktion ger nu bara positiva effekter för fisken. Det ger en bättre miljö
med lägre besättningstätheter, då odlingsvolymerna redan finns.
En effektiv odling med rationell hantering, bra teknik, bra miljö etc. ger
naturligtvis ekonomiska vinster men jag kan inte se något negativt i det om
motiven till förnyelserna och förbättringarna är biologiska.
Minskad användning av foder och kemikalier ger också en stor vinst till vår miljö.
En vinst som inte går att mäta i pengar eller syns i våra kostnader, utan en vinst
som Östersjön och vi alla får nytta av.
ELFORSK
16
11 Kvalitet
Sedan vi ”lärt” oss kompensationodla fisk in på 60-talet stod i stort sett
utvecklingen stilla. När sedan konsumtionsodlingen tog fart startade utvecklingen
på nytt. Vi började arbeta på andra sätt och det skedde en teknisk utveckling.
Man kan nämna flera punkter där förändring skett de senaste åren:
•
Odlingarnas utseende•
Teknik•
Foder•
Miljö•
Fiskkvalité•
Arbetssätt•
PersonalAlla dessa faktorer har gjort att fisken idag mår mycket bättre på våra
anläggningar.
Fiskeriverket har också skärpt sina krav på vår smolt. Man utför årligen
noggranna kontroller på smoltens kvalitet. Fenskador, könsmognad och
smoltifieringsgrad är parametrar som i framtiden kan ge avdrag i
utsättningsantalet om de inte uppfyller kraven. Detta har också gjort att vår
personal har ett helt annat fokus på fiskens kvalitet än tidigare.
Vi har blivit bättre fiskodlare tillsammans med att våra anläggningar har blivit
bättre. Idag arbetar vi med många saker för att få en bättre smolt, bl.a.
•
Hålla nere storleken•
Hålla nere medelvikterna•
Hålla nere konditionfaktorn•
Naturlikt utseende•
Liten andel könsmogna hanar•
Lite fenskador•
Rätt utsättningtid•
Vid första smoltifieringen•
Minska odlingspåverkan•
Minska besättningstäthetenAlla dessa förbättringar har gjort att vi idag har en mycket bättre kvalitet på vår
smolt, men det har också betytt att de trivs så bra att de blir ettåriga smolt.
ELFORSK
17
12 Framtid
Utsättningar av ettårig smolt har med all säkerhet kommit för att stanna. Det
mesta talar för att det bästa för fisken är att låta den vandra ut när den
smoltifierar första gången och inte tvinga kvar den ytterligare ett år. Att hålla
kvar den och låta den resmoltifiera måste direkt strida mot det naturliga.
Avelsfisket i Indalsälven sker med notdragning (ett slags nätfiske) med start i
slutet på juli. Vi har noterat att allt större fångster sker nu av tvåårig smolt som
stannar kvar i älven och inte vill vandra ut. De har vid fångsten en medelvikt på
500 -600 gram.
Vi har också noterat att de flesta carlinmärkta smolten, som är utsatta som
tvååriga, kommer tillbaka för lek redan efter ett år i havet. Detta gäller även
laxhonorna. Antagligen är de så stora som smolt att de stannar eller kommer
tillbaka tidigare. Den ettåriga smolten stannar istället två eller fler år i havet och
det måste anses mer naturligt.
Godkänns inte ettårig smolt kommer medelvikterna på den tvååriga att bli allt för
stora i framtiden. Detta är för mig en större fara än ettårig smolt.
ELFORSK
18
Vi arbetar med att förbättra Carlinmärkningarna, både märkestillverkare samt
när och hur det ska ske. Men på sikt måste en bättre märkningsmetod tas fram.
En metod som är rättvis oberoende av storleken på fisken. En metod som inte
skadar eller ger en märkt fisk ett stort handikapp.
Allt talar för att ettårig smolt har en högre kvalité och mer naturlik än den
tvååriga. Det är också biologiskt riktigt att låta den vandra ut när den smoltifierar
första gången. Därför borde ettårig smolt vara bättre. Det gäller bara att kunna
bevisa det.
Mv 2-årig lax 1980 - 20XX
0
50
100
150
200
250
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
ELFORSK
19
Betr: Vänerfisket lax-öring. Mellerud 2009 05 12
Till Fiskeriverket
i Göteborg.
att: Martin Rydgren/Axel Wenblad
På
grund av den stora tillbakagången i fiskfångster under 2000-talet jämförd
med 1990-talet önskar vi en snabbutredning på vad som har gått snett (och
med stor dödlighet) i utplanteringen av smolt i Vänern.
Vi som har satsat mycket på vår hobby, trolling, undrar hur länge nedgången skall fortsätta före svaret kommer om vad som har gått snett.
Läser man nedan länk
http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/950B80C8-0F35-415D-BCF1-91C58B3CE629/118739/2008_78.pdf
så är det klart att allt inte är perfekt , eller som förr, under 90-talet, den gång det var ”sällan” man kom iland utan fisk. --- mot nu, när det är ”sällan” man har fisk med sig.
Med
tanke på trollingturismen är nedgången alvarlig för alla kommuner runt Vänern,
nedgången är mycket stor, runt 60-75 % om jag skall gissa efter mina egna
och mina närmaste fiskevänners syn på fisket.
Med min trollingsida:
www.trollingensmecka.se
med mellan 700-1500 besökare per dag, så kan man också av alla
rapporter få en viss bedömning av tillbakagången.
Tillbakagången för oss trollare har under 2000-talet delvis kompenserarts
med stora dubbla motorer och annan avanserat utrustning för att kunna nå ett
10:o gånger större område än tidigare.
Även
yrkesfiskare börjar att bli frustrerade och ifrågasätter mängden fettfenor
i sjön.
Jag har skickat 2 missbildade/skadade fiskhuvuden via FV i Örebro till labbet i Stockholm för kontroll. Foto kan beskådas på min sida www.trollingensmecka.se/3heta_pla.htm (10 april)
Det är i huvudsak 3 frågor som vi önskar
svar på:
Med vänlig hälsning och hopp om ett snarligt svar
------------------------------------------
Einar
Pettersen 070-603 88 06
P v av alla mina läsare och föreningen Silverlaxen
------------------------------------
.Svar på mina frågor till fiskeriverket:
Hej Einar!
Tack för ditt brev! Vi är alltid tacksamma för att få rapporter om problem i fisket som ett komplement till våra egna undersökningar. Jag har nedan försökt att göra en sammanställning av de synpunkter jag fått in från mina kollegor på Sötvattenslaboratoriet. Under de senaste åren har även vi följt rapporterna om försämrade fångster i trollingfisket efter lax i Vänern och vi är också väl medvetna om att det är ett viktigt fiske med stor betydelse för lokala näringar som till exempel gynnas av ökad besöksturism. Vår statistik från den s k Kinnekulleträffen i Hällekis visar på vikande fångster, årets fångst var t ex den sämsta sedan tävlingens begynnelse. Även fångsterna i det yrkesmässiga fisket har minskat under 2000-talet, även om en viss uppgång skedde 2008. Denna uppgång kan dock ha berott på en ökad ansträngning i fisket.
Att andelen vild fisk i fångsten är relativt hög visades nyligen i det examensarbete du hänvisar till (Hållén, 2009). I detta arbete uppmättes andelen vild lax till 32 %. Således väsentligt högre andel än vad som kunde förväntas med tanke på att relationen mellan utsatt smolt och beräknad produktion av vild smolt endast är 2,5 %. Att kvoten mellan vild och odlad lax ökar kan dels bero på att fiskevårdsarbetet i Klarälven och Gullspångsälven gynnat den naturliga produktionen av smolt och på att det genomförts en del utsättningar av simfärdiga yngel i den tidigare torrfåran i Gullspångsälven för att där ska kunna etableras ett lekbestånd. Statistik från elfisken och räkning av stigande lekfisk i Klarälven indikerar att Klarälvsbeståndets status stärkts på senare år. Klarälven bedöms vara den viktigaste producenten av natursmolt (ca 10000 smolt per år att jämföra med Gullspångsälvens ca 2000). Även om slarvigt fenklippta laxar kan vara lätta att förväxla med vild fisk ibland är det vår bedömning att ökningen av andelen vild lax inte huvudsakligen beror på slarv vid fettfeneklippningen. Även fettfenor som bara klippts av delvis går oftast bra att skilja från vild fisk pga den ärrbildning som uppstår på fettfenan.
Hög dödlighet på odlad laxsmolt bedömer vi vara den främsta förklaringen till försämrade fångster och minskad andel odlad fisk i fångsten. Problem med kvaliteten hos utsatta smolt är inte unikt för Vänern utan det är ett problem som vi har på många andra platser. Den odlade fiskens kvalitet kan vara bristfällig på många sätt, några exempel:
-den odlade fisken är idag mycket fet och storvuxen och telemetristudier har visat att de därför inte är så benägna att vandra ut i öppet vatten. Ett sådant beteende är förödande särskilt i en predatorrik miljö som i Vänern.
-en stor del av den odlade fisken har fenskador, till och med fenröta och andra allvarliga skador och missbildningar, bland annat de käkdeformationer som du beskriver (t ex hade 6 av de 225 fiskar som fångades på Kinnekulleträffen kraftigt deformerad underkäke). Sannolikt är detta en effekt av undermålig hantering i odlingarna eller vid utsättning.
-vid en kontroll av den utsatta laxens kvalitet som gjordes 2008 i Vättern (där man sätter ut 20000 smolt av Gullspångslax årligen) uppmättes hög dödlighet kort efter utsättningen. I de två kassar där en mindre del av laxsmolten sumpades i samband med utsättningen var dödligheten 40 respektive 60 % efter tre veckors vistelse i sjön.
Övriga
tänkbara orsaker till ökad dödlighet hos odlad lax kan vara en ökad dödlighet
i fisket och förändrade naturliga förutsättningar för den utsatta fisken
(t ex att födosituationen förändrats). Vår statistik över det yrkesmässiga
fisket visar att fångsterna snarare minskat under den senare hälften av
2000-talet. Möjligtvis kan den ökade fångsten av lax under 2008 (en ökning
med ca 10 ton) ha påverkat trollingfiskets fångstmöjligheter. Fångsten
2008 är dock fortfarande väsentligt lägre än toppåren på 90-talet och början
av 2000-talet. Fritidsfisket med mängdfångande redskap är i huvudsak
inriktat på abborre, gös och gädda, fångsten av lax är liten.
Fritidsfiskets omfattning är vi idag något osäkra om. Vi arbetar i
skrivande stund med en inventering av trollingfisket. De indikationer vi redan
har visar att den positiva utveckling som förelegat sedan vår förra
inventering i slutet av 1990-talet har bromsats upp och läget just år 2009 föranleder
viss oro. Våra årliga undersökningar
av laxens bytesfiskar (siklöja, nors och spigg) visar inte på någon
allvarlig minskning i bytestillgång, snarare tvärtom. Norsbeståndet är det
starkaste sedan våra undersökningar inleddes i början av 90-talet. Siklöjan
har förvisso haft ett antal svaga årsklasser under 2000-talet men de senaste
två åren tycks trenden ha vänt. Inget tyder således på att det är brist
på bytesfiskar för laxen i Vänern. Inte heller vår kontroll av konditionen
vid Kinnekulleträffen 2008 visar annat än att den fisk som överlever utsättningen
växer bra. Laxarna är numer större vid en given ålder än tidigare, dvs de
växer bättre. Samma fenomen syns i Vättern och vi tror att orsaken är att
de är större och mer välnärda när de sätts ut än tidigare.
I dagsläget pågår i samarbete mellan Sötvattenslaboratoriet, Länsstyrelserna kring Vänern och Karlstad Universitet ett antal studier med syfte att förbättra kunskapsunderlaget när det gäller laxen i Vänern. Pågående arbeten rör bland annat:
När det gäller kontrollen av odlingarna så har en sådan skett de senaste två åren. Vår uppfattning är dock att kontrollen av odlingarna och kraven på odlarna bör utökas ytterligare och att odlarna parallellt med att detta sker bör få stöd med att utveckla sin verksamhet (Fortum har t ex startat upp ett projekt för att försöka komma tillrätta med smoltkvaliteten). Vi har därför tagit initiativet till ett möte med odlarna och länsstyrelserna på Fiskeriverkets fältstation i Örebro i slutet av maj. Detta i kombination med ett fortsatt fiskevårdsarbete i älvarna samt utökat arbete för ett bättre kunskapsunderlag till förvaltningen hoppas vi ska bidra till att Vänern även i framtiden kan ha en position som ett laxvatten av världsklass
Med vänlig hälsning,
Alfred Sandström med stöd av kollegorna Erik Degerman, Mikael Johansson och Per Nyberg på Sötvattenslaboratoriet.
------------------------------
?
Det är bara för mig
att tacka för svaret.
Ett långt svar som inte ger annan förklaring än att verket jobbar med
frågan på många olika sett.
Det verkar för mig som om att de är klar över problemet, men inte hur
problemet skall hanteras inom rimlig tid.
Verket har vetat om nedgången i flera år nu, och frågan måste
kunna ställas om det är rätt folk som har hand om kontroll, odling,
transporter och övrigt kring fisken i Vänern.
Med en generaldirektör i Göteborg, som har ett förflutet i Vänerområdet,
borde det väl finnas ett visst intresse för området och dess utveckling och
fiske.
Han kan väl heller inte ha varit utan kännedom den senaste tidens nedgång
i Vänerfisket, även om det är hans underhuggare som sköter just Vänern.
När det gäller utplanteringar för flera miljoner per år går det inte
att vänta tills katastrofen är ett faktum. Det blir bokstavligen att
"kasta pengarna i sjön". Plus att vi förlorar en stor mängd
trollingturister och övriga fiskare som omsätter mycket pengar i området.
Laxfonden, här pratar vi om en satsning med kommunala skattepengar och då kan
man väl rimligen ställa lite krav på hur man kontrollerar vad det är man
köper: frisk eller inte frisk fisk?
Jag personligen eller av Silverlaxens medel skänker inga pengar till fonden i år, före vi får en garanti för att pengarna används på ett bättre sett för oss trollare.
Hela Vänerlax-projektet
var under hela 1990-talet bra "skött", drog mot slutet upp
Vänern som världens bästa lax/öringsjö,
--- nu under senaste fem - sex åren på 2000-talet, närmast "misskött",
--- sett med oss trollares ögon.
Mvh Einar Pettersen
Mellerud 2009 05 26
--------------------------------------
Smoltdebatten:
Nu är nya kvastar (de gamla har det förlängst grodd mossa på) igång med ett stort arbete för att bygga upp smolthanteringen/utplanteringen, Micko på Vättern och David på Vänern, duktiga gossar med ett långt förflutet inom odling. Vi hoppas att de får alla befogenheter och medel som skall till för att rädda fisket för framtiden. Alla stödpengar vi får in med Silverlaxen vill gå direkt till dom för att fritt användas där de finner störst behov.
Nedan kommer Björns sakliga info:
Hej Einar!
Känn dig fri om intresse finnes att publicera medskickad text. Saklig info
som riktar fokus på det för tillfället prikära laxfiskeläget i Vänern &
Vättern och inget annat. Mvh / Björn Blomqvist
DÄRFÖR FÖRSVINNER LAXEN I VÄNERN OCH VÄTTERN
Laxfisket i Vänern och Vättern är i dagsläget hotat. Minskade utsättningar i
kombination med hög dödlighet på utsatt smolt är främsta orsaken.
Myndigheterna har uppmärksammat problemet och satt in åtgärder för att komma
till rätta med utsättningsfiskens dåliga kvalité. Återstår att se hur långt
den åtgärden räcker för det hotade laxfisket.
Det var i slutet av 1980-talet som utsättningarna av smålaxar i V-sjöarna tog fart på allvar, detta samtidigt som det moderna trollingfisket började få krokfäste i Sverige. Trots att båtarna, elektroniken och fiskegrejorna på den tiden inte kan jämföras med dagens finstämda trolling-instrument fångades det granna blankfiskar på löpande band. Vänern stod för mängden och lillasyster Vättern levererade de tyngsta. Exempelvis fångades det i december 1990 utanför Granvik, Vättern en trio blanklaxar med vikter över 17 kilo. En rekordfångst som nu snudd 20 år senare fortfarande står i en klass för sig. Bara någon månad efter att "Rambolaxarna" hade släpats iland i Granvik sa dåvarande statsminister Ingvar Carlsson vid ett tal i Jönköping; "Vinterns storfångster av världsrekordstora Gullspångslaxar i Vättern är ett bevis på framgångsrik miljövård och något för turismen att satsa på". Det fanns fler höjdare som vintern 1990 uppmärksammade det makalösa Vätterfisket. Några av fångstbilderna hade råkat hamna på miljövårdsdepartementets kontor i New York, USA. Och svaret lät inte dröja. – "Det gick en chockvåg genom kontoret när vi fick se bilderna på de stora spöfångade Gullspångslaxarna", skrev Les Wedge, chefsbiolog och områdesutvecklare i staten New York i ett svar till Jan Olsson, redaktör för dåvarande Laxfonds Aktuellt. Mr Wedge avslutade brevet med orden; "Vi applåderar era framgångar". På hemmaarenorna Vänern och Vättern applåderades det under hela 1990-talet och en bit in på 2000-talet med anledning av det fantastiska laxfisket. I tävlingssammanhang stod laxfiskeglädjen som allra högst vid Kinnekulleträffen åren 1998-2000 då det totalt de tre åren vägdes in 2 295 Vänerlaxar med totalvikten 9 239 kilo.
UTSÄTTNINGARNA HALVERADE
Säsong 2004 noterade dock några av de som hade varit med sedan den gamla
goda tiden, att det inte längre var samma drag i laxfisket. Detta antogs
främst bero på att utsättningarna hade sänkts samt att det fanns fler
trollare än förr. Under guldåren på 1990-talet sattes det i genomsnitt ut
298 000 smolt/år i Vänern och 40 000 smolt/år i Vättern. 2009 års
utsättningssiffror var däremot cirka 165 000 smolt för Vänern och 20 000
smolt i Vättern, alltså sammantaget nästan halverade. Dessutom har dödlighet
på utplanterad smolt ökat drastiskt under senare år, vilket är lika med
sämre återfångster. En hypotes till ökad dödlighet är att fodret som de
odlade laxungarna numera matas med är speciellt framtaget till matfiskodling
och inte till sättfisk. Smolten blir helt enkelt för feta för att kvickt
kunna ställa om till födosök i frihet. Det görs nu experiment med olika
kvalitet på foder, men några resultat är ännu inte redovisade. Ytterligare
faktorer som påverkar är de sanitära förhållandena på odlingarna, hantering
och transporter, temperaturskillnader mellan odlingsvatten och sjön där
fisken sätts ut, valet av utsättningsplatser samt kvalitén och genetiken på
moderfiskarna. Resan från romkorn till godkänd lax på kroken är bevisligen
komplicerad.
VÄTTERN I FOKUS
I samband med utsättningarna i Vättern våren 2008-2009 har det gjorts
kvalitetskontroller av smolten. Resultaten från dessa är allt annat än
muntra. Historiskt sett har dock laxutsättningarna i Vättern varit mycket
lyckade. Perioden 1982–2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela
18,4 procent återfångst. (Återfångsterna i Vänern har endast legat på låga 5
procent). Av hänsyn till den hotade rödingen i Vättern sänktes 2001
utsättningarna från tidigare 40 000 smolt/år till 31 000. Denna utsättning
gick av olika anledningar till botten så av den blev det nästan inga
återfångster alls. Detta blev den markerade starten på den nedåtgående
återfångstspiralen. 2002-2003 sattes det årligen ut 30 000 smolt och 2004
sänktes utsättningarna ytterligare, till 20 000 laxungar per år, vilket
fortfarande gäller.
BURFISKAR
Provfiskare Micko Bergström har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping
våren 2008 och 2009 gett sig i kast med att kartlägga hälsoläget på
Vättersmolten. Utsättningsplatserna är Starbäck och Klangahamn och mängden
smolt som satts ut är 10 000 smolt/år på vardera ställe. Vid varje
utsättningstillfälle har Micko flyttat över cirka 100 smålaxar till två
speciella observationsburar. Totalt har cirka 400 smolt undersökts. Vid 2008
års undersökning konstaterades 46 procents dödlighet, vilket betyder att de
verkliga utsättningssiffrorna blev 10 800 smolt och inte de 20 000 friska
som hade beställts. Baserat på tidigare års återfångster (18,4%) skulle det
ge 1 987 fångstbara laxar tillbaka. Verklighetens fångstsiffror lär dock bli
lägre än så då det finns andra faror för smolten. Skarv i ökande antal är
en.
50 PROCENT DÖDLIGHET
Inför 2009 års "burfiske" hade Micko förberett sig än noggrannare för att ge
extra seriositet åt undersökningen. Efter att "provfiskarna" håvats från
fiskbilen sänktes de ned i ett kar med bedövningsmedel. Smålaxarna
hanterades varsamt med latexhandskar som hela tiden hölls fuktiga för att
inte slita onödigt på fiskens skyddande slemlager. Fiskarna mättes, vägdes,
fenorna kollades noggrant och allt antecknades. Många hade tydliga
fenskador. När laxungarna kvicknat till så sjösattes de i kassarna och deras
tillstånd kollades därefter regelbundet av under ett par veckors tid. I
skrivande stund har data från årets undersökning ännu inte sammanställts.
Dock är det helt klart att dödligheten bland årets provfiskar visar på dryga
50 procent, ett allt för högt värde för att kunna accepteras.
Vätterundersökningarna har alltså två år i rad visat att kvalitén på smolten
som sätts ut är minst sagt usel. Inget tyder på att Vänerläget skulle vara
bättre då båda sjöarna förses med sättfisk från samma odlingar. Man kan med
fog påstå att laxfisket i Vänern och Vättern är hotat. Där är vi nu.
Björn Blomqvist Sportfishing News
www.outdoor.se/sportfishnews
--------------------------------------
Kostnaden
för en fångad lax?
Mer
fisk i Vänern (och Vättern)? Under våren har frågan om ökade utsättningar
av smolt som den enklaste vägen till bättre fiske diskuterats bland
fiskeintresserade. Den mängd smolt som sätts idag är beräknad för att i möjligaste
mån motsvara vad de vilda bestånd av lax och öring som en gång fanns i sjöarna
producerade. Här kommer ett litet försök att förklara värdet av att
kvalitén på den utsatta fisken förbättras.
Enbart
ökad mängd smolt ger tyvärr marginellt bättre fiske idag, ökad volym
innebär större odlingar, mer behandling mot sjukdomar och mer miljöpåverkan
i form av olika utsläpp, transporter mm. Kostnaden för detta är något som
med all säkerhet måste tas ut i avgifter från de fiskade eftersom nuvarande
utsättningsvolym uppfyller dagens krav, dvs de krav på kompensation som krävs
av vattenkraftindustrin.
Med
nuvarande smoltkvalité skattas överlevnaden hos lax och öring upp till fångstbar
storlek till ca 3%, kanske t o m något lägre. Av 100 st utsatta fiskar överlever
ca 3 st till storleken över 60 cm. Smolten kostar ca 25 kr/st, något som
innebär att man för 100 000 kr kan köpa 4000 smolt för utsättning.
Av dessa överlever sedan ca 3% vilket motsvarar ca 120 st.
Den faktiska kostnaden för ett smolt som genererar en lax eller öring
över minimimåttet i håven blir således 833 kr/st.
Skattar
vi att snittet av trollingfiskarena fiskar 10 dagar per år i Vänern och fångar
enligt beräkningar sett över tid 1,3 fiskar per dag och båt ger 10 dagars
fiske 13 fiskar till ett sammantaget värde av 10829 kr! Det krävs idag 433
smolt för att generera denna fångst på 13 fiskar över mått.
Kan
överlevnaden genom förbättrad odlingskvalité på lax och öring återgå
till samma nivå som i slutet av 1980-talet, ca 20 %, innebär det att ca 800
smolt av 4000 smolt överlever upp till fångstbar storlek. Kostnaden för
dessa blir då 125 kr per fisk över minimimått. Överlevnaden ökar ca 6.7
ggr och så även chansen att fånga en lax eller öring och det utan att mer
fisk har satts ut! Av ovanstående ser vi att för varje procent överlevnaden
upp till fångstbar storlek kan förbättras finns det stora vinster att göra
för alla intressenter och inte minst för fisken.
Micke
---------------------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------------------
| Värmlands Folkblad , en mastig
artickel 3,5 sidor. här nedan urklipp som nog kan skapa lite debatt. |
Ett
eldorado för trollare FOTO: HÅKAN STRANDMAN Einar Pettersen. Storkändis i trollingkretsar, inte minst tack vare sin hemsida, som snart haft en halv miljon besökare. Och själv är han givetvis en inbiten trollare. Du har säkert sett dem, på sjön eller på en trailer efter en bil på landsvägen. Mindre fritidsbåtar med en massa spön eller åtminstone spöhållare stickande ut åt olika håll. Det är trollingbåtar. De som använder dem kallas trollare och är fritidsfiskare. Att du ser dem på land beror på att de är tvungna att vistas där ibland. Finge de välja vore de nog ute på sjön året runt. 2004-07-24 Trolling låter väldigt modernt och det är det förstås, men anorna går långt tillbaka i tiden. Ro drag eller uttra kallades det förr när inte utrustningen kostade 100 000 kronor eller mera och när handkraft eller små snurror stod för farthållningen. Att vi så ofta ser trollingbåtar i de här trakterna är ingen slump. Vänern är ett eldorado för trollare. Det man kan fundera över är varför inte Vänerns enormt fina fritidsfiskemöjligheter och turistiska möjligheter i övrigt utnyttjas mera. Det skulle ju gå att göra så mycket. Fråga exempelvis Einar Pettersen i Sunnanå, Mellerud. Han formligen sprutar ur sig idéer och hans hemsida på nätet måste vara en av de mest besökta privata sidorna. Snart har han haft en halv miljon besök på sidan! I dag bjuder vi på Einars egna tips, plus att vi skickar med en guide som visar var man kan lägga i sina båtar runt Vänern. För er som ändå inte riktigt fattat vad trolling går ut på så smyger vi med lite fakta om det också. FAKTA | Trolling Trolling är förstås ett svengelskt ord. Trolley betyder dragkärra. Grovt översatt betyder alltså trolling att man släpar på något i det här sammanhanget släpar man fiskedrag efter en motorbåt. Draget sitter fast i en lina som sitter fast i en rulle som sitter fast på ett spö som man sätter i en spöhållare på båten. Sedan är det bara att släppa ut drag och lina, sticka ut med båten på sjön och du har blivit trollare. Fast den här beskrivningen är något förenklad. Man kan fiska nära ytan och man kan fiska djupt. Vill man djupare ner än 25 meter använder man en djuprigg. Man kan använda två spön eller tio spön (max på Vänern). Det beror på hur mycket pengar man har, hur mycket fisk man vill ha och hur snabb man är. Det gäller ju att inte gripas av panik utan veta vad man ska göra om det hugger på fem spön samtidigt. Att välja drag är en hel vetenskap. En inbiten trollare har garanterat över 100 drag att välja emellan. Men frågar du 100 trollare får du förmodligen också 100 olika besked om vilka drag som är bäst. En mängd andra hjälpmedel finns att tillgå. Vi kan inte gå in på alla här. Utrustningen i en välutrustad trollingbåt kostar uppskattningsvis 100 000 kronor. Om den inte är alltför exklusiv. Nämnas måste dock ekolodet, som inte bara är till för att man ska kunna undvika att gå på grund. Med hjälp av ekolodet kan man se var fiskstimmen går och hur bottnarna ser ut så man kan välja de ur fiskesynpunkt bästa platserna. När man köpt det man tycker man behöver och lärt sig grunderna är det bara att börja fiska. Trolling är en sport som faktiskt passar de allra flesta. Även handikapporganisationerna har insett att det är något många av deras medlemmar med fördel kan ägna sig åt. För att få fisk gäller dock ytterligare några regler. Man ska befinna sig på rätt ställe vid rätt årstid och tidpunkt, ha rätt väder, rätt vindar, rätt bete och rätt mycket tålamod. SUNNANÅ "Välkomna till Vänern världens bästa laxsjö"  FOTO: HÅKAN STRANDMAN Fisk? "Det är klart det finns fisk. Nyss var det en som..." Einar Pettersen kan berätta hur många historier som helst om trollingfångster i vattnen utanför Mellerud. Hans egen välutrustade trollingbåt ligger vanligtvis i Sunnanå hamn. Välkomna till världens bästa laxsjö, säger Einar Pettersen och dukar upp rökt lax, hårdbröd och citronmajonäs. Då ringer mobilen. En kompis på fiskesemester i Nordnorge vill avrapportera. Några timmar senare ligger redogörelsen ute på Einars hemsida, så besökare nummer 463 222 och följande kan läsa den. Einar Pettersens hemsida är mycket populär bland fritidsfiskarna. Liksom Mellerud. Mellerud är trollingens Mecka, säger Einar. Själv kom han dit för 22 år sedan, efter ett antal år till sjöss och 20 år som anställd vid en stor byggfirma i Göteborg. Jag har varit med och byggt både ettan och tvåan vid Ringhals kärnkraftverk, berättar han. Och jag har fiskat både i Suezkanalen och Sibirien. Efter Göteborgstiden hade han tänkt flytta till trakten av Oslofjorden där han är född och uppväxt med vatten och båtar. Sen insåg jag ju att ingen f-n har råd att bo i Norge längre. Då flyttade jag hit och köpte mig en snöskoter. Fast sedan dess blev det väl mest fiske och båtar i alla fall. I TROLLINGKRETSAR är Einar Pettersen ett välkänt namn. Men han lever inte bokstavligen av trollingen. Jag fiskar mycket. Jag äter massor med fisk och röker fisk själv. Fast jag säljer inte, jag ger bort. Och visst kan jag väl ha med mig folk ut på sjön, men jag arbetar inte med fiskecharter. Einar håller till i Sunnanå hamn utanför Mellerud, men det är inte han som driver vare sig hamnen eller anläggningarna intill. Melleruds kommun äger området och arrenderar ut det till Melleruds båtklubb. Och här finns stora planer. Ett byggföretag ska bygga de 70-talet sjöbodar som byggnadsnämnden där Einar sitter sagt ja till. Men enligt vad han säger kan det bli ännu fler. 123 stycken planerar de för, det vet jag. Och de ska stå så de skymmer utsikten ut mot sjön. Det är vansinne. Precis som planerna på att bygga en massa lyxvillor efter stranden. De tror att norska oljemiljonärer ska köpa dem. Jag tror inte ett dugg på det där, deklarerar Einar Pettersen, och hävdar att han har hela pensionärspartiet i Melleruds kommun bakom sig. Det är jag som är ordförande, säger han. Einar skulle hellre vilja att det satsades på att utveckla trollingen. Jag trodde det var så det var tänkt. Därför var jag positiv i början. Men inte nu längre, säger han och skakar på huvudet så det vita håret viftar runt kepskanten. EINAR ÄR KRITISK även mot andra makthavare runt Vänern. Vänern är som fiskesjö en fantastisk resurs, bättre än de berömda stora sjöarna i USA. Den skulle kunna ge både jobb och inkomster. Men det blir ju inget gjort, säger han. Ta det här med Vänerland. Tänk vad mycket bra som skulle ha kunnat komma ut av det. Men det blev ingenting och nu ska det läggas ner. Och Laxfond Vänern. När hörde man talas om den senast? De tillsätter fel folk. Kommunchefer och andra av samma sort. Vad kan de om fiske? Sätt till folk som begriper så det kan börja hända något! Einar Pettersen vill se rejäla satsningar på fritidsfisket. Några jätteprojekt behöver det inte handla om. Det som behövs är en bra ramp och en rejäl parkering. Den som svarar för anläggningen kan driva charterverksamhet för sådana som själva inte har båtar och utrustning. Kombinerat med ett bra rökeri ger det en grundinkomst som kan drygas ut med exempelvis en serviceverkstad för båtar och redskap. Lite stugor skulle också behövas, men inga lyxkåkar utan bara bra övernattningsställen. De flesta trollarna kommer med båten på trailer och stannar bara några dagar i taget. Men pyramider måste byggas nerifrån! Satsa på dem som har kunskap. De finns ju! Det är stor förbannad skam att Vänern är så outnyttjad som den är, ryter Einar Pettersen. FÖR RYTER GÖR han då och då. Inte minst på hemsidan, där han häcklat inte minst lokala politikerkolleger. Budskapen sprids vida omkring. Vid flera tillfällen har Einar haft över 1000 besök per dygn på sidan som trots att den är humoristisk är väldigt seriös. Den ska vara pålitlig. Jag är livrädd för vilseledande rapporter. Då försvinner vitsen med hemsidan, säger han. Därför är det jätteviktigt att de som rapporterar in sina fångster säger sanningen. Tyvärr vet jag att det finns de som ljuger. De vill väl skryta, kan jag tro. Otroligt korkat! Säger Einar och tar en sväng runt i hamnen. Bland tyskar, danskar, norrmän och svenskar som insett vilken pärla bland sjöar Vänern är. FOTNOT: Adressen till hemsidan? -------------------------------------------------------------- |
-------------------
-----------------------------------------------------------------